”Regeringen vill ta bort den paragraf i högskoleregleringen som möjliggör för landets högre lärosäten att gynna ett underrepresenterat kön vid antagning till högskolan.” Tack och bock. Detta meddelade igår högskole- och forskningsminister Tobias Krantz på DN debatt och det tas idag upp i DN:s ledare. Och det var på tiden. Om man ska komma in på den utbildning man sökt bör bero på ens meriter, alltså tidigare betyg samt i vissa fall lämplighet, inte om man är kille eller tjej.

Varje elev, varje student vid landets gymnasium, har ett val. Valet att engagera sig i sina studier eller inte. Att hoppa över en timmes TV-spelande och ägna den åt derivata kan ge tillträde till det yrke man drömmer om, och det är helt logiskt. Att jag som tjej skulle kunna få avstå min plats på den utbildning jag sökt för att en kille sökt samma plats, fast jag har bättre betyg, är en aning skruvat.

Att det bara är en aning skruvat beror på att jag anser att lämpligheten ska spela in. Alla som kommer in på en utbildning bör självklart ha godkända betyg, men sedan…? ”Både regering och högskola borde fundera över hur antagningen kan breddas. Det nuvarande systemet, som helt grundar sig på betyg, är förvisso billigt och relativt transparent. Men det skulle med fördel kunna kombineras med intervjuer och motivations- och lämplighetstest för sökande med höga betyg.” står det i DN:s ledare idag. Och jag undrar om det inte är en fin idé. Ta ett yrke som läkare till exempel, eller polis, eller psykolog, eller en hel massa annat. Man kanske inte behöver kunna hoppa 3 meter i höjdhopp eller stava till potatis på tyska (som jag råkar veta är kartoffel, Marias tyskatimmar i gymnasiet gav visst utslag..), men man kan bli en för jävla bra läkare ändå. Med godkända betyg kan en intervju om lämplighet för yrket, samt viljan att ta det till sig, vara mycket mer värdefull än ett betygsdokument med endast MVG. Ge mig mycket hellre en läkare som gick ur gymnasiet med G i idrott med som inte är socialt handikappad, än en som måste fundera på hur det är man får munnen att formas till ett ”hej, hur mår du?”

Jag har inget konkret förslag på hur detta ska gå till, eller vid vilka utbildningar det krävs (förslagsvis, till att börja med, de som leder till ett yrke som innebär kontakt med människor i kritiska skeden) men jag tror att lämplighet i många fall är viktigare än raka MVG. En sak är säker i vilket fall, och det är att man absolut inte bör få företräde till en utbildning endast på grund av sitt kön!

DN avslutar med orden som även jag ska avsluta med: ”Att Sveriges bästa studenter går på de bästa utbildningarna borde ligga i allas intresse.”