30 januari och måndag!
Måndag morgon. Jobb-dags igen och det är på tiden att herr Löfven nu installerar sig på sitt, antagligen, tjusiga kontor och kavlar upp ärmarna. Veckoslutet har varit idel hyllningar och hurra-rop, och även om det är en rasande bra start att tas emot positivt så är det nu arbetet börjar.
Det finns ju lite arbete som väntar. Så som att rädda Socialdemokraterna till exempel. Frågan nu blir, vad för politik kommer Löfven att driva? Vilken linje kommer han rikta in sitt parti på? Vad blir hjärtefrågorna? Socialdemokraterna måste hitta en väg att hålla sig till, och partiet måste sluta upp på den vandringen. (S) måste ena sig, om det här ska gå vägen. Visst behövde partiet en ny partiledare, jag säger verkligen ingen annat, men partiet måste nu sluta upp bakom sin nya ledare och jobba tillsammans. Annars går det aldrig vägen. Nu har man valt Löfven, och oavsett vad man tycker om den saken måste man nog ändå låtsas som att han är guld och gröna skogar och jobba med honom för att inte hela partiet ska rasa. Så. Det är mitt tips. Jobba tillsammmans. Punkt.
I övrigt önskar vi Löfven välkommen till jobbet, och vi hoppas givetvis att han ska trivas. Jag väntar med spänning på att se vilka frågor han väljer till sina favoritområden, och hur han väljer att lägga fram det hela. Han har en tuff allians att utmana.
SvD: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/mandag-pa-jobbet-for-lofven_6807487.svd
Det finns ju lite arbete som väntar. Så som att rädda Socialdemokraterna till exempel. Frågan nu blir, vad för politik kommer Löfven att driva? Vilken linje kommer han rikta in sitt parti på? Vad blir hjärtefrågorna? Socialdemokraterna måste hitta en väg att hålla sig till, och partiet måste sluta upp på den vandringen. (S) måste ena sig, om det här ska gå vägen. Visst behövde partiet en ny partiledare, jag säger verkligen ingen annat, men partiet måste nu sluta upp bakom sin nya ledare och jobba tillsammans. Annars går det aldrig vägen. Nu har man valt Löfven, och oavsett vad man tycker om den saken måste man nog ändå låtsas som att han är guld och gröna skogar och jobba med honom för att inte hela partiet ska rasa. Så. Det är mitt tips. Jobba tillsammmans. Punkt.
I övrigt önskar vi Löfven välkommen till jobbet, och vi hoppas givetvis att han ska trivas. Jag väntar med spänning på att se vilka frågor han väljer till sina favoritområden, och hur han väljer att lägga fram det hela. Han har en tuff allians att utmana.
SvD: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/mandag-pa-jobbet-for-lofven_6807487.svd
27 januari och nu ska bara den stora, röda säcken knytas ihop.
Så har då Socialdemokraterna bestämt sig för vem som ska få axla rollen som deras frälsare: Stefan Löfven. Ännu en man. Medelålders, vit, man. Väldigt hippt. (S) bygger på i gubbträsket, och gör sitt val i en process som är än mer slutet än förra gången.
.
Att Löfven är lite av en "outsider" tror jag kan vara en fördel för Löfven och Socialdemokraterna. Han har erfarenhet från facket, och kan hända han blir den stöttepelare som nu behövs, även om det är ett minus att icke-riksdagsplatsen medför att någon annan får ta debatterna mot Reinfeldt och co. Det kan ju knappast bli så mycket sämre tider för partiet, så visst har han ett gott utgångsläge. Han har dock en tuff uppgift framför sig, att ena detta stora röda parti till att återigen jobba tillsammans. Det finns dock några små tecken hos den nye bossen för (S) som gör mig lite fundersam: att han är förkortad A-kassetid, att han flertalet gånger sagt nej till kvinnolönesatningar och att han är för kärnkraft. För att nämna några. Det känns inte jättestabilt, det ska jag erkänna. Men jag hoppas att han lyckat knyta ihop den stora, röda säcken.
.
Att Löfven är lite av en "outsider" tror jag kan vara en fördel för Löfven och Socialdemokraterna. Han har erfarenhet från facket, och kan hända han blir den stöttepelare som nu behövs, även om det är ett minus att icke-riksdagsplatsen medför att någon annan får ta debatterna mot Reinfeldt och co. Det kan ju knappast bli så mycket sämre tider för partiet, så visst har han ett gott utgångsläge. Han har dock en tuff uppgift framför sig, att ena detta stora röda parti till att återigen jobba tillsammans. Det finns dock några små tecken hos den nye bossen för (S) som gör mig lite fundersam: att han är förkortad A-kassetid, att han flertalet gånger sagt nej till kvinnolönesatningar och att han är för kärnkraft. För att nämna några. Det känns inte jättestabilt, det ska jag erkänna. Men jag hoppas att han lyckat knyta ihop den stora, röda säcken.
.
Jag erkänner direkt att jag inte har någon vidare koll på denna Löfven. Låt oss hoppas att han är granskad i sömmarna och inte kommer dragande med bostadsfiffel eller liknande, åtminstone inte den närmaste tiden. Vi säger lycka till, och hoppas att du kommer trivas på ditt nya jobb.
.
http://www.dn.se/debatt/nu-maste-stefan-lofven-ta-itu-med-partiets-arvssynder http://www.dn.se/ledare/huvudledare/en-samlande-kraft http://www.dn.se/nyheter/politik/sa-ska-stefan-lofven-vanda-ett-parti-i-kris http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/lofven-ar-battre-an-en-fralsare_6802491.svd http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svart-att-se-tre-herrar-i-topp_6800317.svd
Löfven?
Nu händer det saker minsann...! En viss herr Löfven sägs bli ny partiledare för socialdemokraterna. Han bekräftar ju givetvis ingenting ännu, tok vore väl annat, men han dementerar å andra sidan inte heller. Dessutom han hans lilla mamma inte klarat av att vara tyst, så troligt är nog att IF Metall bossen nu även bestigit (s) berget. Hoppas han har bra utrustning...
http://www.dn.se/nyheter/politik/jag-kommer-att-vara-jatteglad-att-fortsatta-bygga
26 januari och vem tar tronen?
Medan Socialdemokraterna söker med ljus och lykta efter villig, och lämplig, partiledare så har Kristdemokraterna det något mer delikata problemet att försöka välja bland sina kandidater. På lördag är det dags för KD:s riksting (himla tjusigt ord det där) där Göran Hägglund ska mäta sina muskler med Mats Odell. Jag kan tycka det är rätt trivsamt att jantelagen har fått flyga sin kos och de båda uttalar sig klart och tydligt om att de vill ha den högsta posten, och att de själva då givetvis tycker att de är bäste man för saken (att inga kvinnor visar sig är en annan sak...en ryligt tråkig sak..). Det är en viktig post att vara partiledare för ett parti, och inte minst för ett regeringsparti som ju lille KD faktiskt är, där en tillhörande ministerpost ingår. Samtidigt som partiet står och väger på kanten till riksdagen i opinionsmätningarna.
.
Precis som SvD skriver idag så har Socialdemokraterna, ett parti på nedåtgång och utan plats i regeringen, haft extremt mycket mediaplats den senaste tiden, medan KD som faktiskt också står inför ett nytt partiledarval har fått stå tillbaka. Sossarnar cirkus är ju faktiskt bra mer spännande, det kan ingen säga annat om, men vad kan hända med Kristdemokraterna tro? Den som får ta plats i tronen för det lilla partiet har en del val att göra, för göra något måste KD helt klart om de ska lyckas hålla sig kvar i riksdagen efter nästa val...
.
24 januari och vad händer nu?
Så handlade allt om Juholt, igen, och jag kan inte låta bli att lägga min lilla näsa i blöt när ämnet kommer upp. Var det rätt att han avgick, eller var det fel? Var det fegt, eller modigt? Hur ska det gå för Socialdemokraterna?
.
Huruvida det var rätt eller fel av den mustachprydda Oskarshamnsbon att åka tillbaka hem med svansen mellan benen och avgå kan man ju ha olika åsikter om, men det var nog ofrånkomligt det där. Sedan var det ju lite olyckligt att gå in i mötesförhandlingen med budskapet att det inte alls var hans avgång som skulle diskuteras, och sedan smita ut bakvägen som en förre detta partiledare. Ex-partiledare. Men det kan så vara. Och nu är han väck, herr Juholt, och Socialdemokraterna är återigen utan en master.
.
Nu kommer det mest spännande i hela karusellen runt Juholts avgång, nämligen den delikata processen att utifrån betrakta när Socialdemokraterna ska välja ny partiledare. Hur göra? Uppenbarligen har ingen Socialdemokrat riktigt svaret på detta, och de behöver nog ett besök hos optikern eftersom de inte verkar se de öppna processer som Miljöpartiet och Vänsterpartiet använt sig av. Att vänta till kongressen 2013 kan de på allvar inte mena är ett rimligt alternativ, så vi får hoppas att de på fredag presenterar en något mer genomtänkt plan än så. Kanske har VU i smyg, i sina nattliga möten, redan utsett en ny ledare, och det vore ju både spännande för att se vem de valt och för att se hur detta skulle mottagas av landets övriga sossar. En process liknande den då Håkan Juholt utsågs kan vi nog se framför oss tror jag, men i någon form av racer-tempo. Men, det blidde ju inte så bra sist så vi får väl se hur bra det går. Låt oss hoppas att det går rasande bra, för Socialdemokraterna har haft det lite kämpigt på slutklämmen. Minst sagt.
.
