Svenska Dagbladets ledarskribent har anslagit en aning poetisk ton i dagens ledare. Låt mig citera:

”Solen gick upp som vanligt den 21 mars, vilket var en smula förbryllande. Egentligen hade han inte velat sätta något exakt datum. Men när han pressats av sina anhängare, som av begripliga skäl var angelägna att få veta, hade baptistpastor William Miller förtydligat sig. Någon gång mellan den 21 mars 1843 och ett år framåt skulle Jesus Kristus återkomma till jorden. Men den 21 mars 1844 gick, och inget särskilt hände. Hade man feltolkat profeten Daniel i Gamla Testamentet?

En annan tongivande predikant, Samuel S Snow, fastslog ett nytt datum. Den 22 oktober 1844 skulle Jesus komma. Rörelsen fick nytt hopp. Många skänkte bort alla sina jordiska ägodelar i förvissning om att tiden var inne.

Men solen gick upp som vanligt den 22 oktober också.

Ikväll håller president Barack Obama sitt State of the Union-tal, där han kommer att summera sitt första år som den fria världens främste ledare. Man behöver inte gå tillbaks till de mest messianskt ljudande löftena från hans presidentvalskampanj – han påstod faktiskt att ”oceanerna skulle sluta stiga och att planeten skulle börja helas” – för att ana en viss besvikelse över vad som åstadkommits.”

Väldigt tjusigt, inte sant?

Och allvarligt talat, hur har det gått för Obama egentligen?

Republikanen Scott Brown vann i förra veckan fyllnadsvalet i Massachuetts och tar nu hand om en stol i senaten och demokraterna förlorar därmed sin majoritet. Detta i sin tur leder till att republikanerna kan skrota Obamas planerade sjukvårdsreform. Sjukvårdsreformen som varit ett av Obamas huvudnummer. Likaså har löftet om att stänga Guantanamo gått ganska långt åt skogen. Förra veckan skrev nämligen Washington Post att administrationen omkring Obama vill fortsätta hålla fångar där på obestämd tid utan rättegång. ”Obamas löfte var förändring, men någon omvälvande sådan har inte setts under året. Forthoppningarna är grusade” är Svenska dagbladets dom.

Jag ska inte påstå att jag är väldigt insatt i USA över huvud taget, och speciellt inte i dess politik. Men att Obama skulle bli president i valet den 4 november 2008, det var ganska självklart. Dock verkar det som sagt som att han kanske lovat lite för mycket, alternativt måste jobba ännu hårdare för det han lovat. Att gå till val på så stora löften som Obama gjorde låter jättefint, men är riskabelt. Hade hans sjukvårdsreform kunnat gå igenom så hade han blivit mäkta hyllad, men utan den reformen, och med ett Guantanamo som ska fortsätta drivas, så blir Obama förvisad till skamvrån. Faktiskt.

Obama blev tyvärr kanske inte den Messias som USA hade hoppats på, ”och imorgon kommer solen åter gå upp som vanligt”.

SvD: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/obama-narmar-sig-den-stora-besvikelsen_4157853.svd

Let’s talk about Saab. Är vi inte lite trötta på den där historien nu? Jo, jag leker att ni håller med och unisont svarar ”jaaa!”. För den börjar bli tjatig. Väldigt tjatig.

I går kväll (måndag) verkade det som om att Spyker skulle köpa Saab av GM. Affären är inte klar, men förhandlingarna fortgår. Så långt, allting bra. Dagens Nyheter skriver så är det ”i det korta perspektivet är det ändå glädjande för Saabs alla anställda och för hela västa Sverige att samtalen går vidare”. I det korta perspektivet. Kort perspektiv. Inte långt. Kort. Alltså typ två veckor? Saab kommer inte överleva, så enkelt är det. Inte på kort sikt och inte på lång sikt.

De anställda inom Saab och dess underleverantörer vill förstås att affären lever vidare, men svenska skattebetalare har inte direkt anledning att jubla. ”Köpesumman sägs vara cirka 8 miljarder kronor varav hälften är ett lån från Europeiska Investeringsbanken, garanterat av den svenska staten” står att läsa i Dagens Nyheter idag. Strålande. Vi fortsätter med att ”med tanke på de enorma utmaningarna som ett eventuellt Saab/Spyker står inför finns en uppenbar risk att skattebetalarna förlorar sina pengar”. Spyker lyckas uppenbarligen inte finansiera det tänkta köpet av Saab till fullo, hemliga miljardärfinansiärer till trotts.

Staten har dock inte så mycket till val än att ställa sig som garanter på lånet. Trycket på regeringen har varit stort under hela Saab historien och gav man inte sitt stöd för lånet skulle det vara som att man lät Saab gå under. Och ”naturligtvis vill ingen politiker ta på sig rollen som dödgrävare. Särskilt inte när det är valår” som Dagens Nyheter uttrycker det.

Oavsett om det blir någon affär eller inte så kommer inte Saab överleva speciellt länge. Om Spyker köper Saab är jag väldigt tveksam till att de kan göra Saab lönsamt, något som Wallenbergsfären och GM inte klarat av. Men jag är glad om jag har fel.

DN: http://www.dn.se/opinion/huvudledare/riskabel-chans-1.1033225

Nu har Sifos siffror för den nya opinionsmätningen publicerats I flertalet tidningar. Dala Demokraten tar upp saken i sin ledare idag. Precis som de skriver så ser det mörkt ut för den borgerliga regeringen inför valet, de stöds endast av 41,5 procent av väljarna. Till skillnad mot borgerligheten så har de rödgröna tillsammans slagit till med 51,8 procent.

Kristdemokraterna ligger lite risigt till, precis på 4 % gränsen till riksdagen. Likaså är Centerpartiet ute på en läskig väg med 5 % i stöd. Dala Demokraten anser att ”med tanke på det låga stödet för två av regeringens fyra partier är det underligt att kritiken mot dem och deras partiledare inte är större”. Ja, det är ju inte så att Göran Hägglund ensam har det blåsigt om öronen, alla borgarpartierna tillsammans har det blåsigt på sjön.

Mätningar tyder, enligt Dala Demokraten, ”på att M-ledare, tillika stadsministern, har bättre siffror än sitt parti och sin allians. Omvänt råder för S-ledaren”. Detta har tydligen Moderaterna och deras borgerliga vänner tagit fasta på och försöker vinkla valet så att det handlar om Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Jag vet inte om det är så lyckat egentligen. Väljarna byter helst inte partier över blockgränserna, men Moderaterna har enligt undersökning tappar väljare till Sverigedemokraterna som i nuläget kommer in i rikstaden efter valet.

”Enligt statsvetarprofessorn Sören Holmberg har det block som lett i Sifo i januari under valår vunnit valet senare samma år i tio fall av 13” står också att läsa i dagens Dala Demokrat. Låt oss hoppas att detta ska ändra sig till ”i 11 fall av 13”

I övrigt har under dagen försäljningen av Saab blivit klar, sägs det...

Dala Demokraten: http://dalademokraten.se/sida/id/104621/

Peter Eriksson (mp) till Fredrik Reinfeldt (M):
"Jag tror tvärtom att det är bristen på duglighet som gör att ni tappar i förtroende.
Vi behöver en regering som arbetar seriöst, lägger fram genomarbetade förslag och tar hänsyn till att det är verkliga människor där ute, som inte bör behandlas hur som helst. Fredrik Reinfeldt leder en regering som slarvar. Ni missköter det förtroende ni har fått."

"Jag tycker att statsministern verkar ha lite dålig koll. Jag tycker också att jag känner igen den här lite nöjda och självgoda attityden som statsministern har lagt sig till med. Det fattas bara något om att jobben kommer för att bilden ska bli komplett. Jag tror att det är säkrast att vi ber Mona Sahlin att vädra ut det där hörnrummet i Rosenbad innan hon sätter sig där."


Näringsminister Maud Olofsson (c) till Peter Eriksson (mp):
"Jag förstår om Peter Eriksson är lite avundsjuk på den här regeringen, därför att vi har gjort så mycket under så kort tid på miljöområdet som Miljöpartiet och Peter Eriksson aldrig kunde göra tillsammans med Socialdemokraterna."

och så fortsätter det. mycket nöje i läsningen av protokollet: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=108&bet=2009/10:59&guid={4B2487AA-2919-49F0-BB23-0016658A605C}

Att mötas av fyra okända människor som diskuterar de nya siffrorna inför valet. Som gläds åt en fin grön ökning och glatt välkomnar en ny medlem i förbundet. Tack och bock och de kommande timmarna ägnades åt att försöka definiera vad förtryck är, och vad som går under rubriken ”diskrimineringsgrunder”.

Nåja, i går var det partiledardebatt i riksdagen. Borgarpartierna verkar börja ta sig i kragen en aning efter att ha ägnat all sin kraft åt ordförandeskapet i EU, och då glömt bort att det är Sverige som ska gå till val om ganska exakt åtta månader. Men Fredrik Reinfeldt ”inledde onsdagens partiledardebatt med att tala om vad han vill göra om han får fortsätta att regera” som Dagens Nyheter så fint uttrycker det. Och visst var det klokt av honom, för han har haft huvudet lite långt ned i EU-sanden den senaste tiden för att vara säker på en ny valseger. Reinfeldt betonade jobbavdraget, förstärkta utbildningar och att motverka våld och droger. Det låter lite halväckligt fint om jag får uttrycka min åsikt. Allt ska, dessutom, ske med ”respekt för de offentliga finanserna”. Jösses. Reinfeldt ska kanske se över det här med jobbfrågan en gång, eller två, till innan valet också. ”Mer jobb har alliansens jobbpolitik och jobbskatteavdrag inte åstadkommit. Det senaste året har 343 personer om dagen förlorat sina jobb och arbetslösheten har ökat” skriver Dala Demokraten i dagens tidning. Låter inte sådär alldeles jättelyckat kanske. Visst kan vi inte skylla allt på Alliansen i tider med finanskriser som står oss alla upp i halsen, men 343 personer om dagen…!

Dagens Nyheters åsikt om gårdagens debatt var att de rödgröna, som har fått fina siffror i de senaste opinionsmätningarna, inte alls gjorde skäl för de siffrorna i går. Säga vad man vill om insatsen i debatten, men de nya siffrorna är mycket glädjande! Den rödgröna oppositionen får egen majoritet med 51,8 procent medan alliansen får nöja sig med 41,9. Miljöpartiet fick själva 11,3 procent vilket kan få vem som helst att vara glad i veckvis.

Göran Hägglund däremot, han hör till en av dem som inte gläds åt de nya mätningarna. Han ”fann det rent av farligt för Sverige om de rödgröna får besätta ministertaburetterna” enligt Dala Demokraten. Tillåt mig skratta. Lite för högt och lite för länge. Det vi borde vara rädda för, och som jag anser är bokstavligen farligt för Sverige, är att enligt den nya mätningen får Sverigedemokraterna 4,4 procent och tar sig därmed in i riksdagen. Det, Göran Hägglund, kan vi kalla farligt.

Om gårdagens debatt nu inte hörde till en av de bästa i världshistorien, utan rent av mest bestod i att skylla på varandra och försöka stå på benen, så bör båda sidorna veta att 15 procent av de tillfrågade i väljarundersökningen var osäkra inför valet. Dessa 15 procent måste fångas.

DN: http://www.dn.se/opinion/huvudledare/ord-i-grevens-tid-1.1030509

DD: http://dalademokraten.se/sida/id/104174/

Opinionsmätningen: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fortsatt-ledning-for-oppositionen_4117367.svd

Vi är tillbaka hos de nya reglerna för sjukförsäkring. Och jag är inte förvånad. Det här kan komma att diskuteras till leda. Om och om igen kan vi tycka att antingen de blå eller de rödgröna har fina förslag, vi kommer dessutom hinna ändra oss i frågan och kanske till och med skrota bådas. Vi är inte klara efter idag. Tro mig.

Vänsteralliansen har nu i vilket fall presenterat sitt alternativ till sjukförsäkring. Enligt Dagens Nyheter ”innebär det en återgång till systemet med många och långa sjukskrivningar. Och förtidspensioner.” Låter ju inte sådär jätte strålande. Läser man dock Dala Demokraten låter förslaget bättre: ”Det finns saker i det som markerar glasklara och, om de genomförs, direkt kännbara förbättringar gentemot Alliansens lagar.” Se där ja.

Vad innebär då detta nya förslag? I enkla drag ska fler människor omfattas av försäkringen (vilket i sin tur leder till att försäkringen förvandlas från försäkring till bidrag…) och, som Dala Demokraten skriver idag, ”de rödgröna vill slopa den där formuleringen om att den försäkrades arbetsförmåga måste prövas ”mot hela arbetsmarknaden”. De rödgröna talar istället om att personens arbetsförmåga ska prövas mot en ”verkligt existerande arbetsmarknad.”.”  Jag tycker det låter fint, precis som Dala Demokraten tycker, men Dagens Nyheter anser att det ”faller på sin egen orimlighet”. Och idag får det stå för dem. Fler ska ingå i försäkringen och man ska efter sjukskrivning prövas mot ett jobb man kan utföra. Precis som jag sagt förut, är man fotbollstränare med en trasig tå kan man inte vara fotbollstränare längre, men man kan absolut inte vara tvungen att sitta hemma i soffan i åratal för det.

Frågan om sjukförsäkringen kommer, precis som våra stora drakar är ense om, ta en stor del av valkampanjerna inför det kommande valet. Systemet runt sjukförsäkringarna behöver förnyas, men frågan är hur? Jag är säker på att det här inte är det sista inlägget i debatten om de nya reglerna.

DN: http://www.dn.se/opinion/huvudledare/att-svika-de-sjuka-1.1029940

DD: http://dalademokraten.se/sida/id/104018/

Sveriges nya försvars- och säkerhetspolitik diskuteras flitigt. Försvars- och säkerhetspolitiken har förändrats i grunden och lett till stora diskussioner.

I och med EU:s Lissabonfördrag slår ”artikel 42 fast att medlemsländerna är ”skyldiga att ge ... stöd och bistånd med alla till buds stående medel” om någon av unionens medlemmar skulle utsättas för ett väpnat angrepp”. Dagens Nyheter uppmärksammar saken idag då Folk och Försvars årliga konferens just har inletts. Den nya säkerhetspolitiken diskuteras och det finns fler än två åsikter som möts…

Sverige har, i och med den nya politiken och Lissabonfördraget, lovat att hjälpa andra EU länder om dessa skulle hamna i krigs- och/eller krissituation. Och precis som Dagens Nyheter säger så vore det ”dessutom orimligt om inte unionens medlemmar vore villiga att hjälpa varandra, också militärt, om det skulle behövas”. För visst ska man hjälpa sina vänner. Jättefin tanke. Dock kommer problemen, precis som uppmärksammats under en diskussion vid Folk och försvars konferens: ”skulle Sverige, på egen hand eller på uppdrag av EU, bidra militärt till att försvara till exempel ett baltiskt land som hotades av Ryssland?”

Frågan är kanske, som Dagens Nyheter skriver, hypotetisk. Men ändå. Vi har sagt ja till Rysslands lilla gulliga gasledning på svenskt vatten och jag är inte helt säker på att Ryssland drar sig för att börja bråka om något går emot dem. Stänga av gas, och så vidare… Och det handlar inte enbart om Ryssland, det handlar om världen. Att Sverige som land skulle komma i krig eller liknande känns kanske ganska långt bort, men nu ska vi gå in i krissituationer till hands för våra EU vänner. Fint att hjälpa sina vänner, men lite halvläskigt om du frågar mig. Nu ska vi ägna kommande tid åt att hålla tummarna för att Sverige inte, på uppdrag av EU, ska börja kaxa sig mot Ryssarna eller deras vänner. Och håll de tummarna hårt.

I juni 2009 gick en ny solidaritetsförklaring igenom. Det innebär att det svenska försvaret fick en ny inriktning och det heter numera att Sverige inte ”kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land… Sverige bör därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd”. I mina öron låter det ungefär som att Sverige vill vara med och leka de hårda lekarna med de stora pojkarna. Och det låter inte bra.

DN: http://www.dn.se/opinion/huvudledare/tala-klarsprak-1.1029299

I övrigt är nu utfrågningen av de nya EU kommisionskanditerna inledda.

Idag är det Svenska Dagbladet som är i farten. Eller rättare sagt, det har kommit nya resultat för väljarbarometern. Och SvD behagar tycka till om saken. Och då såklart även undertecknad.

Det är nu åtta månader kvar till val. Och de som måste lägga på ett kol för att ta sig igenom det, med någorlunda hedern i behåll, är Alliansen. De ligger efter. Problemet, enligt SvD:s skribent, är att ”regeringens politik jämförs med en perfekt värld, medan alternativet i realiteten är Mona Sahlin & Co”. Så, efter att Reinfeldt och hans vänner under hela hösten fått beröm för sitt arbete både här och var så är det kanske så att det inte är dags för vila ännu. Eller aldrig. Att bedriva en politik för en perfekt värld är en önskedröm som bör stanna i den luddiga dröm världen, för en perfekt värld kommer aldrig att infinna sig (varsågod, kalla mig pessimistisk om ni så vill). Jag utgår från att vi strävar efter en bättre värld, på alla plan, men under tiden vi jobbar mot det måste politiken vara anpassad för det land och den tid vi lever i nu. Någon, eller några, nissar i Alliansen har missat det medans Mona och hennes vänner spenderar sina dagar i vad vi kallar Verkligheten.

Svenska Dagbladet tar upp tre frågor idag som är intressanta tankenötter inför valet:
"Hur många tror att Sverige hade klarat sig bättre genom finanskrisen med Lars Ohly som finansminister istället för Anders Borg? Att Mona Sahlin hade varit bättre än Fredrik Reinfeldt som EU:s ordförande? Eller att Sverige hade varit bättre rustat för en vargavinter och en nedläggning av Saab med Maria Wetterstrand som näringsminister med ansvar för energipolitiken?"

Och ja, kära nötter, ni är så fina så fina. Den sista lilla nöten, Maria Wetterstrand, är allt för bra för att ens diskuteras. Jag har gått med i Grön Ungdom.

”Just nu är det för håglöst i de borgerliga leden” skriver SvD. Och visst är det tråkigt för dem om de inte orkar jobba för ännu en seger. Det är ju ändå det de är valda för, att jobba. ”I fråga efter fråga går man med på att bli slagpåse: Saab, sjukförsäkringen, vargarna. Inte ens elbristen mitt i vinterkylan togs till vara för frågor till vänstern om energiförsörjningen”. Alliansen är slut, helt enkelt. De orkar inte stå emot. Efter hårt arbete i EU det senaste halvåret är de slut för räkning.
Eller kan de luska fram ett ess ur kavajärmen lagom till spurten?

”Det spelar ingen roll att man får chansen om man inte tar den” är Svenska Dagbladets avslutnings konstaterande. Jag kunde inte sagt det bättre själv, men har Alliansen någon chans att ta ens?

SvD: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/opponerar-de-inte-slutar-de-som-opposition_4099639.svd

”Regeringen vill ta bort den paragraf i högskoleregleringen som möjliggör för landets högre lärosäten att gynna ett underrepresenterat kön vid antagning till högskolan.” Tack och bock. Detta meddelade igår högskole- och forskningsminister Tobias Krantz på DN debatt och det tas idag upp i DN:s ledare. Och det var på tiden. Om man ska komma in på den utbildning man sökt bör bero på ens meriter, alltså tidigare betyg samt i vissa fall lämplighet, inte om man är kille eller tjej.

Varje elev, varje student vid landets gymnasium, har ett val. Valet att engagera sig i sina studier eller inte. Att hoppa över en timmes TV-spelande och ägna den åt derivata kan ge tillträde till det yrke man drömmer om, och det är helt logiskt. Att jag som tjej skulle kunna få avstå min plats på den utbildning jag sökt för att en kille sökt samma plats, fast jag har bättre betyg, är en aning skruvat.

Att det bara är en aning skruvat beror på att jag anser att lämpligheten ska spela in. Alla som kommer in på en utbildning bör självklart ha godkända betyg, men sedan…? ”Både regering och högskola borde fundera över hur antagningen kan breddas. Det nuvarande systemet, som helt grundar sig på betyg, är förvisso billigt och relativt transparent. Men det skulle med fördel kunna kombineras med intervjuer och motivations- och lämplighetstest för sökande med höga betyg.” står det i DN:s ledare idag. Och jag undrar om det inte är en fin idé. Ta ett yrke som läkare till exempel, eller polis, eller psykolog, eller en hel massa annat. Man kanske inte behöver kunna hoppa 3 meter i höjdhopp eller stava till potatis på tyska (som jag råkar veta är kartoffel, Marias tyskatimmar i gymnasiet gav visst utslag..), men man kan bli en för jävla bra läkare ändå. Med godkända betyg kan en intervju om lämplighet för yrket, samt viljan att ta det till sig, vara mycket mer värdefull än ett betygsdokument med endast MVG. Ge mig mycket hellre en läkare som gick ur gymnasiet med G i idrott med som inte är socialt handikappad, än en som måste fundera på hur det är man får munnen att formas till ett ”hej, hur mår du?”

Jag har inget konkret förslag på hur detta ska gå till, eller vid vilka utbildningar det krävs (förslagsvis, till att börja med, de som leder till ett yrke som innebär kontakt med människor i kritiska skeden) men jag tror att lämplighet i många fall är viktigare än raka MVG. En sak är säker i vilket fall, och det är att man absolut inte bör få företräde till en utbildning endast på grund av sitt kön!

DN avslutar med orden som även jag ska avsluta med: ”Att Sveriges bästa studenter går på de bästa utbildningarna borde ligga i allas intresse.”

Varför finns det djurparker? Dala Demokraten tar upp ett minst sagt aktuellt ämne i dagens ledare. De senaste veckorna har handlar om vargjakten (som är ett kapitel i sig, jag återkommer i frågan) och de senaste dagarna om vargarna som rymt från Skånes djurpark i Höör. Jag klandrar dem inte, var jag inspärrad i en bur dygnet runt i år efter år skulle jag också rymma. Illa kvickt. Så frågan kvarstår, varför finns det djurparker?

För att vi ska kunna ta med våra barnvagnar, picknickfilar och kameror och spatsera längs staket och plexiglasfönster och med lätt falsettröst utbrista ”ååååh” och ”nej meeen, vad söööt” när djuren slött lyfter svansen för att vifta bort en envis fluga eller två? Väldigt givande. Jag känner verkligen hur det ger oss människor något att stå där som fullkomligt blåsta åskådare, för att inte tala om hur mycket det ger djuren. Vilket fantastiskt utbyte!

Dala Demokratens ledarskribent känner, precis som jag, en viss avsky mot djurparksidén. ”I djurparker får djuren ingenting av oss /…/ numera räcka med att stå och stirra på en ko eller en häst i deras hagar: dessa djur har ändå ett slags avtal med människan. Vi får något av dem och de får något av oss”. Och vem kunde sagt det bättre? Djur i bur får ingenting, absolut ingenting, av människan förutom hungerslystna blickar och kladdiga barnfingrar som pekar på dem. Precis som Dala Demokraten skriver så är kanske det enda argumentet för djurparker idag att bevara vissa utrotningshotade arter. Dessa kan kanske leva kvar lite lättare i en park (om de inte rymmer, in style vargflocken, vill säga…) men jag tycker inte alls om idén med ut-tittningen, inspärrningen och att valet försvinner. Ingen har väll frågat vargarna om de vill bo i djurpark, eller? Och jag är tveksam till att elefanterna bett om det…

Så, varför djurparker? För att våra barnvagnar, picknickfiltar och kameror passar in? För att vi tycker det är roligt att vandra längs staket och titta på individer som inte mår bra? Vargar, älgar, kameler – de är skapta att vandra milsvida varje dag. Inte gå innanför flera meter höga staket på en area som motsvarar din villa.

Dala Demokraten: http://dalademokraten.se/sida/id/102687/